Nordisk klassicism, eller Swedish grace som stilen har blivit känd som internationellt, var en stil inom formgivning och arkitektur som hade sin storhetstid mellan 1910 och början av 1930-talet. Den uppstod som en reaktion på den överdådiga inredning som varit idealen under 1700-talet, och som återuppstått under nationalromantikens tid på 1800-talet. Då inspirerades man bland annat av barocken, som karakteriserades av böljande och buktande möbler och stora gulddekorationer. Klassicismen uppstod därför som en motreaktion mot detta, då man strävade efter ett renare och mer precis formspråk. Detta nya formspråk karakteriserades av geometriska former med rena, graciösa linjer.

Samma typ av utveckling kan ses inom inredning idag, även om det sker under ett kortare tidsspann. Inom svensk inredning har det till exempel länge varit trendigt med rena linjer, stilren och nästan minimalistisk möblering och dekoration, samt färger som går i gråskala eller neutrala toner. Nästan som en reaktion mot detta gjorde den romantiska, lantliga stilen och shabby chic sitt intåg, och blev mycket populär på kort tid. Inom denna stil anammar man istället för det stilrena och minimalistiska det broderade, rosmönstrade, rustika och romantiska. Som exempel kan nämnas de hissgardiner hos LaLiving som närmast representerar kvintessensen av shabby chic och lantlig inredning: skira, vita eller naturfärgade, med rosor, spetsband och rosetter som dekoration. Det är en klassisk stil, samtidigt som den är trendig, varför dess levnad kanske kommer att bli längre än den nordiska klassicismen.

Det finns flera byggnader i Stockholm som representerar Swedish grace mycket väl, men de kanske främsta av dessa är Stockholms stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund år 1928, och Stockholms konserthus, ritat av Ivar Tengbom år 1926. Anledningen till att stilen fått namnet Swedish grace internationellt beror på att klassicismen dröjde sig kvar längre här än i resten av Europa – medan klassicismen blev mycket kortlivad i andra länder, dröjde modernismens och funktionalismens intåg i Sverige ända till 1930-talet på grund av att klassicismen blivit så dominerande inom arkitektur och design.

Trots det var den nordiska klassicismen en stil som i princip ignorerades fram till 1980-talet – man såg den mer som en övergångsperiod mellan nationalromantiken och funktionalismen än som en egen stil. Detta har sedermera förändrats, och idag studeras stilen i lika stor utsträckning som andra inriktningar i svensk designhistoria. Faktum är att ett framstående verk om den svenska 20-talsklassicismen (vilket är ytterligare ett namn på denna stil) nyligen har publicerats, skapat av Gunnela Ivanov. I beskrivningen av boken återfinns ett citat av konsthistorikern Gregor Paulsson från 1919, som på ett koncist sätt återger vad Swedish grace egentligen handlar om: ”Det går en stark strömning bland moderna konstnärer att göra den förut försummade vardagsvaran vacker, vare sig det gäller bostadshus, möbler eller husgeråd.”

Author emilia
Published
Categories Design

Nya Inlägg